1947 Iso-Heikkilä
| 1947 Iso-Heikkilä | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Yrjö Väisälä |
| Upptäcktsplats | Storheikkilä observatorium |
| Upptäcktsdatum | 4 mars 1935 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (1947) Iso-Heikkilä |
| Alternativnamn | 1935 EA[1] |
| Uppkallad efter | Storheikkilä[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,287 AU |
| Perihelium | 3,026 AU |
| Halv storaxel | 3,156 AU |
| Excentricitet | 0,0413894 |
| Siderisk omloppstid | 5,61 år |
| Medelomloppshastighet | 16,76 km/s |
| Medelanomali | 119,2° |
| Inklination | 11,88° |
| Longitud för uppstigande nod | 90,72° |
| Periheliumargument | 145,1° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 31,6 km |
| Synodisk rotationsperiod | 5 h |
| Albedo | 0,049 |
| Absolut magnitud (H) | 11,41[4] |
1947 Iso-Heikkilä eller 1935 EA[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 4 mars 1935 av den finske astronomen Yrjö Väisälä vid Storheikkilä observatorium. Den har fått sitt namn efter stadsdelen Storheikkilä i Åbo[3].
Asteroiden har en diameter på ungefär 31 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1947 Iso-Heikkilä” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1947. Läst 25 september 2017.
- ^ [a b] ”AstDyS 1947 Iso-Heikkilä” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=1947. Läst 13 augusti 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1947) Iso-Heikkilä. Springer Berlin Heidelberg. sid. 156. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1948. Läst 25 september 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||